Ull av Hugh Howey – microrecension

ullUlls första kapitel, ursprungligen en novell, är ett mästerverk. Ödesmättad, kittlande och med många frågor som ger skenbara lömska svar. En dystopisk värld där människor lever i en silo med hundratals våningar under mark. Ett till synes fungerande system som inte tål någon granskning råder och alla ifrågasättande leder till rengöring, dvs avvisning till ytan, dvs döden. Huvudpersonen Juliette är en ung mekaniker som av misstag utnämns till sheriff och därefter en virvelstorm av händelser, lögner och förräderi.

Tyvärr håller resten av boken inte samma grepp om läsaren som den urstarka inledningen och de 570 sidorna skulle mått bra av att vara kanske 400. Men liksom en klassisk Dickensroman krokas kapitlen ihop med cliffhangers och Ull blir snart utläst. En viss mättnad infann sig efter det i sammanhanget snabbt påkomna slutet. Två delar till finns. Kommer de bli lästa? Ja, men inte nu. 

 

 

 

 

 

 

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s

%d bloggare gillar detta: