Ett par som väntar sitt första barn går på en visning som verkar för bra för att vara sann. Billigt, stort och i ett bra område. Bara en hake, den förre ägaren känner sig nödgad att meddela de som är där, via brev, att det finns något i källaren, som bara kommer ut på natten och som han aldrig sett.
Välkänt upplägg men inte desto mindre indragande. 43 sidor är inte mycket men mer än tillräckligt för Ajvide Lindqvist. Som vattnet som rinner runt runt på väg ner ner i en tratt väntar obevekligen sanningen längst där nere och fallet blir oundvikligt och skoningslöst. Jag blev rädd, på samma sätt som alltid, på samma sätt som i Människohamn och jag gillar det.
Publicerat av ordforradet 
Ordförrådet 